9/1
Herren ger och Herren tar och håller på och jag är måttligt road. Kärlek verkar inte vara ämnat för mig. Livet känns ibland inte ämnat för mig på riktigt.
Nej jag vill inte prata med någon. Det tjänar ingenting till. Att prata med någon kurator eller terapeut ger mig inte det som fattas mig i livet. Hur får jag en partner eller arbete och bättre ekonomi och större trygghet av en kuratorstid varannan vecka. Jag är trött på allt leder ingen jävla vart pratande.
Att äntligen få vila i en mans armar framför tvsoffan som äkta mys-svenssons och känna total tryggma och omsorg gjorde mer för min själsstyrka. Men så drogs det undan för mig och jag vet inte kommer han tillbaka eller är jag ghostad permanent.
Herren ger och Herren tar och jag börjar bli trött på skiten.
