23/12
En uppdatering efter en lång tid. Jag har inte känt att jag vill berätta något eller rättare sagt att jag haft något att säga som inte känts för privat eller för banalt. Ibland har jag fått idéer till inlägg. Men sedan inte orkat. Jag vill skriva men jag är lat. Eller bara trött. Trött av oro och trött av alla intryck som förorenar tillvaron nuförtiden (Ta på er hörlurar rövarslen!!). Trött av att alltid måla fan på väggen. Trött av oro som satt sig i ryggen på mig och gör att jag går runt och spänner mig.
Livet blandar och ger. Sjukdom och kärlek. Jag vill inte prata om det första jag försöker bara be..."rädda oss från det onda". Jag vill tänka på hur han låg och kramade sitt täcke å mumla för sig själv. Hur hans hår känns när jag klappar på hans huvud. Då sitter han ner eller ligger. Han är trettioen centimeter närmare skyn än mina hundrasextio. Jag får stå på tå när vi pussas!
