Mellan Jul och Nyår

genomför vi inga avrättningar.
Mvh/Nynäshamns kommun

Dagbok

26/12

Mitt äldsta syskonbarn fick ett spel i julklapp. "Lotti Karotti". Ett turspel som går ut på att en ska flytta små kaniner framåt i ett plastlandskap med en kulle där målet, en stor morot, hägrar. Hur många steg som ska tas avgörs av ett kort som dras. Ibland är det dock en morot på kortet. Då ska deltagaren vrida på moroten i mitten varpå hål uppstår i landskapet och står du där faller du ner och förlorar en av dina kaniner. En kan alltså säga att spelet är lite av en metafor över mitt liv. Jag tycker mig gå framåt men sedan är något eller någon jävel framme och vrider på den där moroten så jag trillar ner i ett hål.

Jag kan dock inte säga att julen varit dålig. Jag har fått umgås med min älskade familj. Lekt med och kramat mina syskonbarn.

Musikikonografi-måndag

Domenico Ghirlandaio- "Kristi födelse". 1492

Dagbok

21/12

Nätdejting igen. Jag skrev lite fram och tillbaka med en man och nämnde i ett mejl att jag satt och lyssnade på en podd om seriemördare. Seriemördare, svarade han, såna som gör Kalle Anka tråkigt. Jag var ju bara tvungen att svara något stört på det så jag skrev: Tänkte mer på ankeborgsmannen  som lämnade alla sina offer med bar underkropp. Behöver jag nämna att jag inte fått svar än. Men det gör inget han var tydligen en sådan som ser nörd som en komplimang. Herregud nuförtiden kröner folk sig själva till nördar så fort de fått ett nytt intresse.

Senaste alstret.

Duvor i Wien

Från resan i höstas.
Jag hade glömt att jag tagit bilden.

Musikikonografi-måndag

Jenny Nyström. Tomte spelar cello.

Dagbok

18/12.

Igår hade vi julkonsert med kören. Det blev en enklare tillställning än vanligtvis. Med en körledare som slutat och vikarie har det antagligen inte blivit tid för ett större program. Men det blev bra ändå. Vi sjöng bland annat två satser ur Händels Messias. Jag har drömt om hamstrar och en cirkus som kom paraderande med clowner, lindansare, akrobater, orkester m. m. Kvar stannade tre unga män på styltor och maskerade ansikten.

För övrigt så var min syster och hennes familj bortbjudna på fest hos ett annat par i helgen. Yngsta syskonbarnet hade tydligen gått runt och kallat alla för "mormor". Kanske betyder det inte i hens värld mammas mamma utan är mer av en hedersbetygelse.

Örhängen

Musikikonografi-måndag

Katt som spelar rebec.
Ur medeltida manuskript.
England, 1320-1330.

Dagbok

10/12

Jag tänker just nu hur mycket ork som går åt att som autist orientera sig i denna värld där en ständigt känner sig vilse och främmande. Hur det ofta känns som att en för en kamp för att överleva. Inte fysiskt, utan mentalt. Hur jag trots att jag inte har ett arbete att gå in i väggen för. Upplever en enorm stress och oro och hur jag liksom har ont i kroppen. En molande värk i axlar och rygg. Molande huvudvärk. Svag men ändå där. Det tar så mycket mental kraft åt att känna hur jag behöver fundera över hur jag ska agera i olika sociala situationer. Istället för att det kommer av sig själv.

Jag har också funderat på det där med att ofta i sammanhang där autism ska förklaras övergripande så tas ex olika kända personer upp som Einstein och Newton upp och det nämns att de eventuellt var autister och att såna som jag är i gott sällskap. Men jag vill liksom räcka upp handen och säga hallå det känns som det skapar massa förväntningar på en. Jag är fan inget geni. Jag är en intellektuell medelmåtta som bara inte vet hur jag ska göra med alla känslor inom mig och som har svårt för höga ljud och bullriga miljöer. Som måste byta vagn på pendeln om någon tuggar tuggummi med öppen mun, pratar i mobilen med högtalaren på eller glömt sätta på sig hörlurarna. 

Nålbindning nybörjare

Kanske inte världens snyggaste och lite väl

långa. Men här är de i alla fall. 

Musikikonografi-måndag

Tuttar!

Musikikonografi-måndag

Halsband

Musikikonografi-måndag

"En timme före konserten"

Jag ser förresten framför mig en essä om

katter och musikikonografi. 

Musikikonografi-måndag

James Hayllar- Violinlektionen 1897.

Fars dag

En dag ses vi åter du och jag pappa
Tills dess lånar jag din mugg. /miss Rage

Musikikonografi-måndag

Anonym 1780-tal.

Musikikonografi-måndag

Brynolf Wennerberg- "The lobster serenade"

Omslag till magasinet Puck 20 juni, 1914.

Musikikonografi-måndag

(Richard Berg )

Två generationer småttingar

Till skillnad från syskonbarnen har mina öron
hållit sig kvar i det här läget

Morfars storasyster Ester. 

Retro Early Music

Personligen tror jag starkt på konceptet med att spela medeltid renässans och barockmusik. Inte som när den skrevs och sånt trams utan då "tidigmusikrörelsen" började gro i mitten av 1900-talet. Tänk exempelvis kontratenorer som försöker låta som Alfred Deller:

(Och så här lät han. LÄNK)


Affischnamn och publikmagnet på SEMF. Himla synd att jag inte är kontratenor och att jag slarvade så med fiolläxorna.

Musikikonografi-måndag

Dagbok

3/10.

Jag har legat sjuk hela dagen. Snörvlat, hostat och sovit. Jag har drömt om att jag var inlåst på ett museum bland forntida gudabilder, reliefer, stenstoder. Det var inte som i en äventyrsfilm utan rent obehagligt. Varje gång jag trodde att jag kommit till exitdörren så befann jag mig plötsligt i en ny sal packad med votivfigurer. Dessa byttes dock plötsligt ut mot olika sorters bensinpumpar. Till sist kom jag ut. Bara för att upptäcka att jag stod mitt bland en massa järnvägsspår. Det måste vara besöket på KHM i Wien samt oron för framtiden som spökar i mitt inre (samt en smula feber) Det har kommit lite tråkiga nyheter angående min praktik. Som tur är beror det inte på mig utan det är mer strukturellt. Mig är de väldigt nöjda med och kukar jag inte ur totalt de närmsta veckorna får jag nog fina ord med mig i intyget. Vi får sedan se vad Gud har för vidare planer.

Igår var jag på biblioteket. Bland annat lånade jag boken. Autism relationer och sexualitet av Gunilla Gerland. Här är ett citat: "Ett annat exempel var en man med autism och lindrig utvecklingsstörning som samlade på pornografiska bilder och gjorde ett avancerat katalogsystem över dem" s 69. Min första tanke när jag lästa det var jaha och hur funkade det systemet? Undrar om det har något att göra med att jag själv är autistisk. Det andra jag blev frågvis kring är hur mannen kunde vara lätt utvecklingsstörd men samtidigt ägde förmågan att utarbeta ett avancerat katalogsystem.

Fosterlandet

Nu är jag tillbaka där efter tre dagar i Österrike. Jag var där tillsammans med min syster och min mamma. På fredagen besökte vi Sisi museum i Hofburg, tittade in i Stefansdomen och ägnade oss lite åt souvenir-shopping. Dagen därefter bjöd en släkting till min systers gubbe oss på en rundtur i  Wien med omnejd. Hon är 86 år och pratade ingen engelska. Men jag som aldrig läst tyska förstod en hel del av vad hon sa. Annars fick mamma och min syster översätta. Min syster berättade att jag lärt mig en del ord av att höra svågern tala med syskonbarnen På kvällen gick vi på en/ett heuriger och åt god mat.

På söndagen var vi på haus der Musik och Kunsthistorisches musem. Jag har sett verk av Terbrugghen och av Caravaggio!  Vad är det som är så speciellt frågade mamma? Kontrasterna mellan mörker och ljus, svarade jag och att det är liv i bilderna utan att bli rörigt och jobbigt. Att det ser ut som vanliga riktiga människor med alla deras skavanker utan att det blir som karikatyrer. Caravaggios målningar gör sig inte lustig över de lägre samhällsklasserna (såsom Brueghel) han ryggar inte för de skalliga, rynkiga och smutsiga.

Jag har förövrigt gjort en del noteringar om Österrike den lilla tid jag var där. Det är väldigt rent på gatorna där. Folk är inte lika klistrade kring sina mobiler som vi är här i Sverige. De sitter inte heller och pratar högt i dem i kollektivtrafiken eller sitter med läckande hörlurar och stör medpassagerare. Överhuvudtaget är det till min stora förvåning (jag trodde det var vi skandinaver som stod för det lågmälda och att det var mer volym på kontinenten) ganska tyst och lugnt. Som ljudkänslig autist kan jag inte annat än säga att jag trivdes. Vilodagen, dvs söndagen tas på allvar och butikerna  är stängda t o m snabbköpen. Religionen är märkbar i samhället. Samtidigt som det finns en hel del sexklubbar och porrbiografer här och där som syns tydligt. Vi ville få mamma att ställa upp på ett foto där hon skulle stå utanför klubben Spartacus och göra tummen upp samtidigt som det skulle se ut som hon gick in. Hon vägrade dock. Toaletterna är konstiga. hålet sitter liksom långt fram och "nummer zwei" hamnar uppe på nån jävla porslinsplatå och ligger och stinker. De använder därför mycket parfymprodukter och luftuppfräschare. VVS-industrin och parfymindustrin är därmed i något slags maskopi med varandra i Österrike.

På måndagen dvs idag åkte vi hem. Jag fastnade i säkerhetskontrollen då något i min väska såg ut som en kniv. Efter att de vänt ut och in på min väska, tittat lite fundersamt på den lilla speldosa jag köpt åt yngsta syskonbarnet på Haus der musik och dessutom svabbat mig efter knark så släppte de mig. De hittade inget, varken droger eller vapen och vad som kan ha gett formen av en kniv har jag ingen aning om. Det enda extra jag hade med mig från Wien var nämnda speldosa, en liten skylt, 

tröjor och choklad. Katzenzungen är visserligen avlånga men inte  som en kniv. Jag förstår att de måste kolla med tanke på allt jävulskap folk hittar på men lite stött kände jag mig allt. Liksom anklagad för  något jag inte gjort.  Och det gillar ju ingen att bli. Det är i alla fall skönt  att vara hemma även om det var roligt att få komma ut lite och se världen. Jag har ju inte varit utanför Norden på tolv år.

Musikikonografi-måndag

Mekanisk figur. Khm. Wien.

Souvenir

Musikikonografi-måndag

Seluekiderriket 500 fKr - 330 eKr

Dagbok

11/9

Igår kom mamma hit och hälsade på. Det var trevligt. Först gick vi till kyrkan och sedan lagade vi kikärtsbiffar hemma hos mig och småpratade. Vi träffade förövrigt en katt på vägen hem från kyrkan. 

Den satt på en sån där låda med grus i. Satt och var katt. Med svartvit päls och rosa trampdynor. Men idag har det inte hänt något särskilt. Jag var på jobbet, sedan gick jag hem och ägnade kvällen åt att dricka ond saft och porrsurfa. Söndag kyrka och mamma. Måndag sprit och porr. Nej då jag har suttit och löst korsord och tittat på OITNB och inte druckit något starkare än kaffe.

Dagbok

9/9

Nu har jag hittat lite spännande saker "ur rullorna" från Nårunga.        Lite släktdrama. Min morfars morfars mormor. Anna Thorstensdotter född 1767 i Nårunga socken, Västergötland gifte sig 1785 med Olof Olofsson i byn Tarabo. Enligt kyrkböckerna söp Olofsson upp allt han ägde, sattes i stocken och fördrevs ur socknen. Anna gifte sedan om sig 1802 med den tolv år yngre Jan Claesson . Med honom fick hon dottern Stina 1808. Stina blev sedan 1828 mor till Johan Fredrik min morfars morfar. En sammanblandning av namnen på Johan Fredriks tvillingdöttrar Anna Lovisa och Agda Sofia av en släktings tidigare släktforskande är varför jag heter som jag heter. Hade han sett rätt i kyrkböckerna hade jag hetat Lovisa. 

Men det var lika bra för namnet passar mig inte alls och hur skulle jag kunnat bli Iiiaah då. Iiisaah har liksom inte samma schvung och kraft i det. Systern Agda emigrerade förövrigt till Amerika och Chicago där hon kallade sig själv för Ida för det är lättare  att säga på engelska.  Förresten om min farfar Gunhard  hade emigrerat till USA. Då hade han nog också bytt namn. Det är det jag har gjort idag. Släktforskat.
Och "kedjeätit" avsnitt av "Orange is the new black".

Dagbok

7/8

Det händer mer när jag sover än när jag är vaken. Jag drömde nu senaste natten att jag hamnade i ett slags brittisk kostymserie som utspelade sig någon gång under andra halvan av 1800-talet. Jag hade inte åkt bakåt i tid och plats utan jag var i en slags tv-serie. Inte som skådespelare och statist utan mer inne i själva fantasin hos manusförfattarna, med en passiv betraktarroll. 

I serien förekom en medelålders kvinna som var något slags sedlighetsfanatiker och kämpade frenetiskt mot synd och otukt. Till och med sex överhuvudtaget. Hon var smal som en sticka och hade strama höghalsade svarta kläder och en bonnett på vilken hon satt ett band med ett broderat budskap på om ordning och sedlighet. Sedan tog hon av sig sin bonnett och allt hår följde med. Varför var hon skallig? Var det något medfött? Sjukdom? Eller var hon en transperson. Till själ och hjärta en kvinna men biologiskt sett en man med flint. Serien slutade där. Vi får se om jag drömmer vidare. Kanske har BBC börjat sända i mitt huvud på nätterna. Jag hoppas nästan det. Jag vill ju ha en fortsättning på det här kostymdramat om sexualitet och genus. 

Musikonografi-måndag

Nicolas Berchem - Kvinna som stämmer en luta.

Musikikonografisk guldgruva:

https://ticmusart.blogspot.se/

Dagbok

Nu har hösten löst av sommaren för detta år. Det känns egentligen som att det var sommaren -16 alldeles nytt, allt däremellan är som om det aldrig hänt, fast jag vet att det har då jag har saker hemma som kan visa på det. Presenter från min trettioårsdag, papper från en kurs osv. Händer inget särskilt blir jag kvar där jag är nu tills året är slut. Det beslutades i torsdags. Jag känner mig därför lite lugnare nu efter att ha oroat mig över hur den närmaste framtiden ska bli.

Helgen har jag tillbringat hemma. Jag har sovit och släktforskat. Sovit och drömt om släktforskning. Det har blivit rätt intensivt. Just nu håller jag på att försöka klura ut om Nils och Maria i Lilla Brännebro var föräldrar till "min" Cajsa Nilsdotter.  Eller är det en helt annan  Cajsa För om den här Cajsa står det att hon är född 1796 och det stämmer inte med vad som står den Cajsa som 1824 gifte sig med  Lars Kjell och fick dottern Maja 1834. Då står hon som född 1795. Men Nils och Marias Cajsa är  den enda Cajsa jag hittar som är född 1795-1796 i Källby med omnejd  och som av faderns namn att döma skulle hetat Nilsdotter. Jag försöker leta framlänges och baklänges. Hon flyttade någon gång till Husaby och när hon gifter sig med Lars Kjell bor hon i Skälvum som hör till Husaby men det står inget i den boken om varifrån hon kom innan. Och varför gifte hon sig med den 18 år äldre änkemannen Lars Kjell? Att det inte var kärlek kan vi sluta oss till då kärlek uppfanns av underhållningsbranschen i USA på 1950-talet.

Musikikonografi-måndag

Philip van Dijk - Kvinna med luta.

Dagbok

27/8

Jag känner oro nu för diverse saker Men jag orkar inte älta och gräva i det. Det är ändå inte saker jag kan göra något åt en söndagskväll.               Jag släktforskar istället. En förmoder ska ha fötts 1795 i Källby, Västergötland. Men jag hittar henne inte i kyrkboken för nyfödda och döpta det året. En Cajsa hittar jag men då stämmer inte faderns namn. Han borde ju rimligtvis hetat Nils om hennes efternamn var Nilsdotter. Men det stämmer inte med pappan till den Cajsa jag hittat. Cajsa var gift med soldaten Lars Kjell. Han dog 1836 och med det hamnade Cajsa på fattigstugan med några av sina barn. Hon själv dog fyra år senare och hennes dotter Maja blev 11 år  gammal, 1845 fosterbarn hos en familj. Då hade hon alltså levt i fem år i fattigstugan utan föräldrar. Stackars liten.

Det här var på min morfars sida. På farfars sida har jag hittat något jag missat helt förut och något som förvånar mig att jag inte hört berättas om. 1916-1918 bodde han med mamma Anna och pappa Johan samt bröderna Joel och Martin i Stockholm. Katarina församling. De som ogillar mig kan alltså förbanna den 28/4 1918 för då åkte familjen hem till Åhl och farfar gjorde sedan farmor med barn nio år senare.

Försöker spela söt

Det tycks vara en konst det där med hättor.
Ja jag vet jag är inte gift och det här är en käringhatt.
Ja jag har säkert satt fel krusband till fel hätta osv...

Musikikonografi-måndag

J. A Garmijn - Lutspelare.

Musikikonografi-måndag

Qajar eran, Iran/Persien 1700tal (?) 

Blottar min stora okunskap här men jag tyckte bilden var
väldigt vacker. Notera vänstra hörnet.

Dagbok

27/7

Inget särskilt hårresande har hänt idag. Jag har tvättat och hamnat i slagsmål med ett klaffbord. Det fick in en fullträff på mig strax intill ögat. Men förlängt blev bordhelvetet i alla fall. Cd-skivorna med ställ får åka ner i källaren. De samlar ändå bara damm nuförtiden.        Jag kan ta upp en skiva i taget, skulle jag behöva.

Hur skivan till bordet hamnade så att det blev förlängt måste jag erkänna att jag inte har en aning om. Efter att ha kämpat en halvtimme med att få tillbaka den där den suttit efter att jag dumt nog tagit av den. Så var det som att gångjärnen på något magiskt sätt flyttat på sig och när jag fick dit den första skruven då gick det inte att fälla ner skivan längre. Bordet blev längre och jag slipper ha saker drällandes på golvet. Jag undrar om jag kommer att få en blåtira av den där smällen. Blöder gör det tydligen, något jag upptäckte först efter att ha tittat i spegeln nyss.

Musikikonografi-måndag

Martin de Vos - De fem sinnena, Hörseln.

Ösmo kyrka

Dagbok

23/7

Utflykt idag till Ösmo kyrka. Efter högmässan fick jag och mamma en guidad tur i kyrkan. Äldsta delarna är från 1100-talet. Troligen har kyrkan föregåtts av en i trä, rest under kristendomens tidiga år i Norden. Taket pryds av målningar  från 1460-70 talet av Albertus Pictor. Bibliskt innehåll blandas med legenden om Sankt Göran och draken, "Livets hjul" och folktro om häxan och djävulen som sänder ut sin mjölk- hare för att tjuvdia grannarnas kor.  Haren spyr sedan upp mjölken i byttor.  Satan och hans bundsförvant, häxan kärnar smör av mjölken, sedan festar de för att fira sin lyckade kupp.

Jag och mamma åkte sedan till en handelsträdgård med tillhörande restaurang där vi åt vegetarisk buffé. Men det mest intressanta idag  är förstås hur jag möttes av att något kom mot mig när jag satt på sängen och sminkade mig i morse. En stor röd katt! Misse hade tagit sig upp på mammas balkong och sedan in i lägenheten. Den kom tassandes med svansen i vädret och såg ut som det var självklart att den fick komma in. Det var inte heller första gången den hälsade på enligt mamma.

Jag måste erkänna att jag tyckte det var trevligt att få kattbesök

Dräktdelar.

Kärringhattar med krusband

Grön raskmajd (?)

Diverse förkläden

Krusband till kärringhatt. Fascineras av alla dess mönster.

Svarttröja och gröntröja

Sidenliv med laskrosa (broderierna)

Dagbok

20/7

Idag var mamma här på besök. Vi skulle gå till polisstationen på eftermiddagen och ansöka om pass något jag inte gjort på femton år. Men mamma kom redan vid elva-snåret. Hon ville nämligen försöka få upp min "dala-kista. Men låset visade sig omöjligt att lirka upp. Lösningen blev istället att få loss sprintarna i gångjärnen bak. Till det krävdes dock ett sjuhelvetes bankande. Men mamma är en envis kvinna och till slut! Jag var livrädd att det skulle ligga nåt äckligt i den, gammalt hår eller något avlidet av valfri art. När kistan senast stängdes hade vi ju ingen aning om.

Det visade sig dock av innehållet att döma att min framlidna storasyster brukat kistan alldeles nyligen och det var inget konstigt i den. Några böcker, prydnadssaker, gardiner osv. Det som gjorde mig mest förtjust var de delar till Leksandsdräkten som fanns i. Jag tolkar sidenlivet med laskrosa och lådan med käringhattar som ett tecken på att jag snart ska hitta någon att gifta mig med. Det där med hättorna till dräkten är förövrigt en komplicerad  sak när det kommer till att få på sig dem. Först ska en jävla ring  sättas på huvudet, sedan en underhätta och själva hättan utanpå med ett krusband knutet om på slutet. I brist på roshätta eller rödhätta som jag som ogift egentligen ska bära fick jag öva med käringhatt. Jag är inte riktigt där än ska erkännas. Problemet ligger mycket i var håret ska ta vägen inunder. Eller möjligen hade farmor mindre huvud än jag, det var hennes hättor nämligen.

Musikikonografi - måndag

Carl Kricheldorf-Cellisten

Det är egentligen först och främst klockan i bakgrunden som drar mig till bilden, min mamma har nämligen en likadan stående i sitt vardagsrum. Tidigare hade mormor den hemma hos sig i lägenheten på Karlagatan i Lidköping.

Hemspråksundervisning

Musikikonografi-måndag

Joos Van Winghe, 1557-1603,

Musikikonografi-måndag

Pietro Paolini (1603-1681)

Dagbok

30/6

Idag har jag lärt mig hur en går tillväga för att skicka paket till Åland. Nu hoppas jag att det kommer fram och att min kompis blir glad för sin något försenade 26-års present. Hon fyllde år för en månad sedan. Praktiken fortsätter att gå bra och jag har därför inget att berätta om den saken. Jag känner mig trygg både med personerna runt mig och de uppgifter jag har. Så länge jag inte måste vara någonstans där det är mycket sorl och väsen och jag måste ha något slags direktkontakt med kunder/gäster och dyl. Samt att jag vet vad det är som jag ska göra brukar det fungera för mig. Jag behöver tydliga instruktioner när det gäller uppgifter jag förväntas göra. Helgen blir lugn med hushållsarbete dvs tvätt och en eventuell utflykt till Botkyrka kyrka på söndagen. Vid högmässan lär ju kyrkan vara öppen så att jag till skillnad mot förra gången jag var där kommer in i byggnaden.

Svaret är

att vi kvinnor från Wongo är autister hela bunten och som sådana förstår vi inte det här med sociala koder och romantisk uppvaktning etc och tycker det är mycket lättare att bara slänga iväg våra lasson.

   

De senaste jag gjort

Dagbok

26/6

Det enda någorlunda intressanta jag har att berätta om är att jag drömt om en massa dräktiga ston. Vad det nu betyder. Jag tänker ju en del på det där med att bli gravid och få barn men jag är ju ingen häst heller! Eller är det något folk inte berättat för mig. Har jag gått i över 30 år och trott att jag är en människa?  Jag är helt enkelt en ponny En autistisk ponny! 

Det senaste angående nätdejtingen är att jag fick ett meddelande med frågan om jag hade någon läskig hobby som att samla på porslinsdockor. Konstig fråga att fråga undra om han syftade på min autism och
det där med specialintressen. Hursomhelst. Jag svarade nej inga porslinsdockor. Däremot marmorpenisar som jag brutit av från antika statyer.

Musikikonografi-måndag

(Joseph van Aken)

Dagbok

21/6

Igår och idag har varit lugna dagar utan större incidenter. Precis som jag vill ha det. Praktiken rullar på och jag växer sakta men säkert mentalt eller vad en ska säga av den. Min uppgift just nu kräver lite mer tankeverksamhet än jag varit van vid de senaste åren. Jag orkar inte gå in i detalj på vad jag gör men jag måste ta in massa information, sila den och sedan formulera mig i en text som blir läsbar. Imorgon ska jag åka till Nynäshamn igen för att fira midsommarhelgen med mamma. Men före det blir det nya friska tag på praktiken samt ett besök hos en dietist. För att jag ska få ordning på det där med ätandet. Dock tror jag egentligen att min största svårighet är själva det här med att organisera själva matlagningen. Jag tror att problemet hos mig är att jag blir så stressad av tankarna på alla moment att jag har svårt att över huvud taget komma igång. Men jag tränar på det.

Som med annat också. Socialt samspel. Dock kanske jag hela livet kommer att få påminna mig själv om att jag ska fråga tillbaka hur mår du eller och din helg då osv. Det är inte det att jag inte bryr mig om mina medmänniskor. (Jag skulle säga att jag tvärtom har svårt att inte drunkna i känslor  och att det precis som med matlagningen blir att jag stänger ner) Det har liksom bara inte blivit automatiserat i mig det här med uppförandekoder. Vilket ju i och för sig egentligen inte har så mycket med att genuint bry sig om varandra.

Musikikonografi-måndag

Donato Creti- Musicerande sällskap, ca 1695.

Dagbok

16/6

Nu blommar det.

Jag tycker det ser ut lite som snippor.

Senaste

Försöker spela söt

Musikikonografi-måndag

Tack för inbjudan

Men vilka flaggor ska vi bränna? Jag har Danmark, Palestina, 

Sydafrika, Österrike, Thailand, åklagarmyndigheten och Modo hockeys flaggor här hemma.

Dagbok

31/5

Idag fick jag glädjande besked. Min praktik förlängs! Det måste betyda att det inte bara är jag som tror det går bra. Hög svansföring med andra ord. Besvikelse kom dock i form av en stängd Botkyrka kyrka. Ja jag gjorde en liten utflykt efter att jag slutat jobba idag.        Jag får åka dit på någon högmässa istället. Men jag fick se den här runstenen som stod och skräpa utanför kyrkan: