Det finns mer som får mig att vilja osäkra den Browning jag inte har i verkligheten. Det är män som i sin nätdejtingprofil söker en kvinna/tjej som är busig. När jag ser det fylls jag av samma hat och vrede som när orden "hjälte" eller "stjärna" dyker upp i platsannonser. Folk som på olika sätt skryter och larmar om hur sarkastiska de är gör mig också redigt förbannad och irriterad.
Jag har även varit sur på kursen jag läst nu under hösten. Det är jag dock inte ensam om. I princip i alla recensioner av den jag sett får den dåligt betyg och samma kritik som jag har haft mot den med kursbok och lektioner som inte klaffar med de frågor som sedan ges i uppgifterna. En användare på sajten studentum sammanfattar det jag tänkt:
Jag klagade även på det här i en utvärdering i mitten av kursen. Då fick jag sedan läsa att jag krävde svar på silverfat. Nej jag kräver inga svar på vare sig silverfat eller en papperstallrik. Men går jag en kurs förväntar jag mig att lektioner, böcker och kurslitteratur ger en möjligheter att svara på frågorna och göra uppgifterna. Det betyder inte på något sätt att jag vill ha svaren färdigskrivna. Skönt i alla fall att se att det inte var jag som var hopplös och dum i höve utan att fler haft samma problem med kursen.
