28/7
Om några timmar ska jag försöka sova. Det måste jag. Sover jag ingenting på natten så orkar jag ingenting nästa dag. Imorgon är en arbetsdag och dessutom har jag ett bankärende att ordna. Men det har blivit nästan obehagligt att sova. Ja jag sa just det om att sova. Anledningen stavas mardrömmar. Allt sedan jag fått något slags ordning och positiv riktning i mitt liv så har jag drömt mardrömmar. Jag vet inte varför det är så, när jag mådde och hade det betydligt sämre drömde jag sällan det. Utan oftast bra och fina drömmar. Drömmar som jag ville vara kvar i. Drömmar som jag ville skulle vara inte drömmar utan verklighet.
Men jag har en "teori" Drömmar är vad jag har förstått det som, ett sätt för oss att rensa våra sinnen och bearbeta saker som vi grubblar över. Men jag tror även att de kan vara en tillflyktsort. Ett sätt för sinnet att få vila. Det var därför jag drömde om fina och härliga saker när jag mådde och hade det sämre. Om jag hade behövt bearbeta all oro och fanskap under den tiden även på natten då hade jag blivit knäpp. Problemet är bara att oron och fanskapet lagrats och nu har dammen brustit.
