7/6
Ännu inget tydligt besked men HR ska fram med papper. Det låter positivt liksom varför besvärar de sig med massa meck om det är ett nej sedan ändå. Men jag är inte i land förrän jag har min signatur på nämnda papper. Förrän jag kan ringa mamma och syrran och leverera glädjebudskapet. Jag är alltså fortfarande jätteorolig. och det tar på krafterna. Så pass att jag inte orkat göra någonting. Tanken var att jag skulle åka till mamma igår och sova över till idag Men det blev för mycket bara. Inte att umgås med henne såklart utan själva resan dit på en timme i kollektivtrafiken.
Mitt i denna ångest och orkeslöshet försöker jag lägga upp en plan för hur jag ska agera om det blir ett nej. Jag vet liksom inte vad jag ska ta mig till om det visar sig att det inte ens hjälper att göra saker som behöver göras jättebra och som ingen annan på arbetsplatsen har tid med och dessutom komma med lönebidrag på köpet. Vart ska jag vända mig då? Psykiatrin kommer inte kunna hjälpa mig. Vad ska de göra, vilket hopp kommer de kunna ge? Jag vet redan att jag har nära och kära att leva för. Jag vet redan att det blir ytterligare en erfarenhet och något att skriva på sitt cv. Men det räcker inte längre. Nu har den här praktikkarusellen snurrat alldeles för länge.
Nu vill jag ha lugn och ro. Veta att det är här jag kommer vara framöver och att det kommer in pengar på kontot den 25e var månad, Lugn och ro. Pengar betyder bara ingenting för den som har gott om dem. För dem som aldrig haft erfarenheten av att jobba men sedan ändå behöva fråga kommunen varje månad om en anses värdig existensminimum. Som inte behövt stå och tippexa sitt kontoutdrag för fanimej jag ska inte behöva blotta allt. "Felen" hos mig går inte att bota. Jag kan inte anstränga mig och bli mer tolerant för stress, högljudda miljöer och flaxande hit och dit. Om jag som sagt gör det bästa utifrån mina förutsättningar och t o m använder det som anses vara ett hinder för mig att fungera som ett plus istället. Om jag t o m kommer med stora delar av lönen på köpet. Men det ändå blir nej.
Vad gör jag?
