22/11
Den där ormen på Skansen ringlade in i mitt inre och gjorde att jag för några veckor sedan drömde om en jättestor orm (en lindorm kanske?!) som försökte ta sig in till mig och min familj. Fast det visade sig att det var en stor grupp teater/dans/konst-studerande som gjorde ett jävligt avancerat performance. De hade klätt sig i halvglansiga gredelina trikåer och rörde sig synkroniserat i led så att deras gemensamma rörelser skulle likna en orms ringlande. Sedan skämdes jag jättemycket eftersom jag verkligen trott att det var en riktig orm, om än övernaturligt stor och som jag försökt slå till i syfte att försvara min familj. Sir Vääs som han kallas kom ju hursomhelst tillbaka. Vi kan väl alla vara överens om att han borde få leda allsången och inte Pernilla Wahlgren. Sir Vääs ja. Andra djur som både kan väsa och fräsa är katter och för ett tag sedan när jag tittade på mammas bokhylla och såg en känd roman där av Torgny Lindgren kom det till mig. Ett bra kattnamn:
Kattseba!!!
Annat som hänt är att jag blivit irriterad. I en remiss till habiliteringen är det av största vikt att den diagnos som kan ge mig ett ja från hab nämns. Men någon missade det. Någon i det här fallet är inte ovetande om min autism-diagnos eftersom hen skrivit om den i min journal. Jag kan gå med på att jag har det som nämnts i remissen enligt svaret från hab, GAD (generalized anxiety disorder) men vad beror den på? Kan det möjligen vara autismen och hur mycket ångest det går att få av att leva som autist i det här samhället. Är hab kanske, med den expertis de har om autism de rätta att hjälpa mig med den här ångesten, samt lite annat smått och gott som kommer på köpet med diagnosen.
Jag undrar förresten vad Hans Wormhat (youtubern) har att säga om orangutangen Pony och hela den historien.