30 maj 2020

Dagbok

30/5

Idag har jag suttit och spunnit vidare på begreppet "funktionsvarierad"

Till exempel. Min autism gör att jag är känslig för intryck.
Jag är Funktionsirriterad.

När jag fick min diagnos blev jag
Funktionslegitimerad.

En daglig dos 225 mg venlafaxin.
Funktionskorrigerad.

Det är inte bara intryck jag har svårt för utan även stress och ovana och oväntade situationer. Då får jag ett sammanbrott och blir 
Funktionsanimerad

När det spekuleras och killgissas runt hit och dit om människor med diagnoser och grova brott och annat obehagligt beteende.
Funktionsdemoniserad

Att som funkis vara beroende av sådant som myndigheters beslut. Alla trösklarna som finns hos arbetsmarknaden. Att därför aldrig känna sig vuxen och självständig.
Funktionsinfantiliserad.


Vi är alla lite "autistiska"
Funktionsapproprierad.

Att försöka dölja/maska sin autism.
Funktionskamouflerad



Jag har även varit ute på promenad och träffat de här.







28 maj 2020

Dagbok

28/5

Jag tog en kvällspromenad idag i naturområdet här i
närheten och fotade de här blommorna.






och förra veckan var jag ute i samma
område ungefär och tog de här korten.








13 maj 2020

Dagbok

13/5

Lill-Babs besökte en av mina drömmar i natt. 
Eller ja mamma och jag satt och kollade på ett klipp med en ung Barbro Svensson i början av 1960-talet som dansade och sjöng en sång vars text enbart bestod av "orden" rajtan tajtan. Mamma sa något om att på den här tiden var vi inte lika kräsna med underhållning.

I förrgår kom några garn och en krokningsnål jag beställt och jag har börjat på en ny grytlapp. Krokningsnålen är mycket längre än en vanlig virknål så jag kan göra grytlappen bredare än de jag gjort innan. När en krokar behöver nämligen maskorna vara uppe på nålen ibland. På tal om handarbete så fick jag en vision. Jag behöver bara lära mig sy samt få tillgång till en bebis. Men tänk er små dräkter som ska föreställa olika giftiga blommor. En liten mänsklig avkomma på sådär ett halvår i en stormhattsdräkt.

Ja i alla fall finns det ett skämt från typ 80-talet som involverar Lill Babs, Kjell Lönnå och två löss. Kan ni ju googla efter om ni känner för det.

10 maj 2020

Mordet på Tammy Burke Nielsen i Toulange 1996

Toulange (Toolaansch) finns egentligen inte på riktigt. Det var bara en f d kollega som uttala Tullinge så på skoj ibland. Men när jag hör Toulange så blir det i mitt huvud en amerikansk småstad som det hände i stort sett ingenting i som var värt vare sig nationell eller internationell uppmärksamhet. Folk låste inte sina dörrar när de gick hemifrån och vapnen användes till att döda vilda djur med under jaktsäsongen. Nästan alla kände alla. Folk var å ena sidan gästvänliga mot främlingar å andra sidan avvaktande mot nytt och främmande. Senast något riktigt dramatiskt och våldsamt hände var under 1920-talets förbudstid då rivaliserande lönnbrännare sköt mot varandra. Men efter det rådde ett stilla lugn över den lilla staden. Tills den 11 oktober 1996. 

 

Roy Nielsen hade precis kommit in i sin delikatessbutik för att öppna för dagen då en fasansfull syn mötte honom. Allt var i en enda röra och det var blod överallt. Med hjärtat bultande av fasa tassande han försiktigt bakom kassan. Där låg hon, hans äldsta brorsdotter Tammy brutalt nerhuggen. Tamarah "Tammy" Burke Nielsen blev bara 17 år. Tammy sörjdes av hela samhället. Hon hade varit en toppstudent på high school med A i alla ämnen, hon ledde skolans cheerleaders och var redaktör för skoltidningen. Trots det hann hon med att på fritiden leda gymnastikträning för en grupp intellektuellt funktionshindrade barn, leda bingokvällar på ett ålderdomshem samt arbeta extra i farbroderns delikatessbutik.

 

Vem kunde göra detta avskyvärd dåd? Kunde det vara ett rån som gått fel? En satanistisk sekt? Någon berättade att hen sett en svart man gå omkring nära butiken. Misstankarna riktade sig dock snabbt åt ett håll. Leroy McCullaghan. Leroy bodde hemma hos sin ensamstående mamma trots att han redan var 26 år. Han hade inget arbete utan drev mest runt hela dagarna. Ofta brukade han stå och stirra på folk. Oftast stirrade han på mycket yngre tjejer sådana i Tammys ålder Leroy var autistisk och hade inlärningssvårigheter och han hade svårt att hitta vänner och att passa in. Många uppfattade honom som udda och obehaglig. Det räckte för polisen för att ta in honom på förhör och trots att modern förgäves försökte förklara vilka svårigheter sonen hade. Höll polisen ett tio timmar långt förhör med honom tills han erkände, frihetsberövades och sedan hängde sig i sin cell. Först 2011 skulle det komma fram att Leroy haft alibi hela tiden och staten tvingades betala skadestånd till hans mor.

 

Än idag vet ingen vem som mördade Tammy men sedan DNA-tekniken utvecklats hoppas FBI kunna lösa fallet. Eller alltså det var Roy Nielsens psykiskt sjuka fru som inbillade sig att maken och hans brorsdotter hade ett sexuellt förhållande och svartsjukan och raseriet tog en dag överhanden.

 

Uppdatering!

Roy Nielsens numera exfru Bernadette Miller har gripits i sin bostad. Hon var skild från Roy sedan 2009 och bodde ensam i ett litet nergånget hus i utkanten av Toulange. När polisen kom dit möttes de av tre ilskna pitbullterriers som sprang lösa på gården. Huset var belamrat med gammalt skräp. Tidningar. kartonger, bråte, matrester pizzakartonger osv Det stank mögel, sopor, bajs och kiss. Här och var kröp inavlade katter fram. På videoklippet som cirkulerar på nätet syns hur polisen tar med en svärande och skrikande Bernadette till sin bil. Det är svårt att få något sammanhang i det hon försöker uttrycka men det är något om CIA och utomjordingar blandat med lite ur Uppenbarelseboken

 

Uppdatering 2.

Men är det verkligen Miller som är skyldig? Det finns nämligen ytterligare ett spår. Visst har Miller erkänt men vi måste ta i beaktande hennes mentala tillstånd och att hon inte riktigt vet vad som är på riktigt eller inte. Någon kanske undrar hur fasen Tammy orkade med allt. Skola med toppbetyg, ideellt engagemang och extrajobb. Svaret heter knark. Mordet kan därför vara relaterat till något slags narkotikaaffärer. Ja alltså det kommer fram sedan att för ha råd med drogerna räckte inte pengarna hon fick in från att jobba extra i farbroderns delikatessbutik utan mitt i allt ihop fick Tammy klämma in lite Escort-verksamhet och därmed kommer ett tredje spår in.

 

 

 

(Ja jag har sett för mycket på ID-Discovery.)

6 maj 2020

Dagbok

6/5

Samhället har på ett sätt tagit en paus och därmed den närkontakt en som funktionshindras måste ha med diverse myndigheter. Det vill säga den frustration det innebär av att ständigt känna hur ens liv ligger i händerna på andra, att hela tiden behöva väga ens ord för att inte på olika sätt bli missbedömd när det gäller till exempel ens hjälpbehov eller ens förmågor. Stressen av att behöva gå på möten med en ny okänd handläggare som jag inte vet om hen vet någonting om mig och är på  det klara med att jag har en diagnos som gör att jag har ett annorlunda fungerande än många. Frustrationen över att arbetsmarknaden och arbetslivet är konstruerat på ett sådant sätt att vi som funktionshindras ofta måste gå genom en typ proxy för att få arbete.    Vi måste ha någon handläggare på af eller någon annan insats som ska gå i god för oss och lirka med arbetsgivare för att vi ska ens få en chans till obetald praktik. Istället för att inkluderingen och möjligheten att kunna arbeta utifrån ens förutsättningar fanns där redan från början.

Till exempel att all den kryptonit (ex. krav på flexibilitet eller öppna kontorslandskap) som tar bort superkrafterna som vi autister sägs ha blev bortsanerad. I o f s avskyr jag det där snacket om superkrafter då det ställer så höga förväntningar. Jag talar hellre om intressen, förmågor och talanger. Men som behöver rätt förutsättningar för att kunna blomstra. Över huvud taget säger det där pratet om superkrafter hur långt ifrån inkludering vi egentligen är. För att vara välkomna måste vi överkompensera med superkrafter. Jag ser den här pausen som välkommen och ägnar den åt att vila, läka mitt inre och stärka mig själv. Jag ordnar min egen jävla sysselsättning här hemma. Krokar grytlappar tar promenader, läser Bibeln och ber till Gud om att helas från internaliserad ableism. Eller så tittar jag på den stora älgvandringen. De är så söta när de simmar och far fram där över älven.

4 maj 2020

Musikikonografi-måndag



Fashions for 1798. (Mode för 1798)
Extra fashionabelt för unga damer vid 1700-talets slut
ansågs vara att hänga upp sina fienders huvuden på
väggen i salongen som troféer. Men det har nutida utgivare
valt att redigera bort ur Jane Austens romaner.